En notfräs gör en enda sak, men den gör den ofta: fräser ett rakt spår rakt ned i materialet. Bakstycken, lådbottnar, hyllspår och urtag — allt börjar med en not i rätt bredd på rätt plats. Valet står mellan skärbredd, spårdjup och skaft, och mellan en vanlig notfräs och en låskistfräs när urtaget ska bli djupt och smalt.
Snabbt svar — så väljer du notfräs
- Spårets bredd = fräsens skärdiameter. En 10 mm notfräs fräser ett 10 mm spår. Behöver du bredare spår fräser du i två drag.
- Välj skärlängd efter spårdjup: kort fräs (L20) för grunda spår i skivkanter, längre fräs (L35) när spåret ska bli djupt.
- Matcha skaftet (S) mot spännhylsan i din fräs — 6, 8 eller 10 mm. Grövre skaft = mindre vibration i djupa spår.
- Ta djupet i flera pass: aldrig mer än fräsdiametern per pass, mindre i hårt trä.
- Djupt, smalt urtag i en kant (lås, gångjärn) → låskistfräs, inte vanlig notfräs.
Vad en notfräs gör
En notfräs är en rak fräs som skär ett spår — en not — rakt ned i materialet. Den sitter i en handöverfräs eller bordsfräs och är arbetshästen för all spårfräsning: spår för bakstycken och lådbottnar, urtag för beslag, och not i det ena stycket när du fogar not och spont.
Det första du behöver veta: spåret blir exakt lika brett som fräsens skärdiameter (D). En 10 mm notfräs ger ett 10 mm spår i ett enda drag. Vill du ha ett bredare spår fräser du två gånger och flyttar anhållet mellan dragen. Vill du ha ett smalare spår finns ingen genväg — då krävs en klenare fräs. Det är därför bredden på fräsen är det första valet, inte det sista.
I not-och-spont-fogen är det notfräsen som gör noten (spåret). Sponten — tungan som passar i spåret — formar du på det motstående stycket, antingen genom att falsa bort material på båda sidor eller med ett matchande spontverktyg. Blanda inte ihop dem: en notfräs gör spåret, inte tungan.
Välj notfräs efter spårdjup och skaft
De tre notfräsarna i Ernst P:s sortiment har alla 10 mm skärdiameter — de fräser samma 10 mm breda spår. Skillnaden ligger i skärlängden (L), som sätter hur djupt spåret kan bli, och i skaftet (S), som måste passa din maskin.
| Fräs | Skärdiameter (D) | Skärlängd (L) | Skaft (S) | Passar för |
|---|---|---|---|---|
| Kort notfräs | 10 mm | 20 mm | 6 mm | Grunda spår i skivkanter, bakstycken, lådbottnar |
| Mellanlång notfräs | 10 mm | 25 mm | 8 mm | Vanliga spår i möbel- och lådbygge |
| Lång notfräs | 10 mm | 35 mm | 10 mm | Djupa spår, spårning genom tjockare virke |
Tänk på skärlängden som fräsens räckvidd, inte som djupet du tar i ett drag. Även den långa fräsen ska sänkas i flera pass — L-måttet säger bara hur djupt spåret kan bli totalt innan skaftet tar i.
Skaftet väljer du efter spännhylsan i din överfräs. Grövre skaft (8 eller 10 mm) står stadigare och vibrerar mindre när fräsen jobbar djupt, men du är låst till de hylsor maskinen tar. Har du bara 8 mm-hylsa är mellanfräsen ditt val.
Djupet tar du i flera pass
Vanligaste misstaget med en notfräs är att ta hela djupet i ett drag. Fräsen tvingas då gnaga bort för mycket på en gång — den bränner, hoppar och sliter i onödan, och spåret blir sällan rakt. Ta aldrig mer än fräsens diameter i djup per pass, och gå ned mot halva i hårt trä som ek och bok.
Ett exempel: ett 10 mm spår som ska bli 15 mm djupt fräser du i minst två pass — kanske 8 mm i första, resten i andra. Det tar tio sekunder extra per pass och sparar både fräsen och arbetsstycket. Blås eller sug bort spånet mellan passen; packar det sig i botten mäter fräsen fel och spåret blir grundare än du ställt in.
Tumregel: spårbredd = fräsdiameter, djup per pass ≤ fräsdiameter. Håller du de två i huvudet slipper du de flesta problemen.
Låskistfräs — för lås och gångjärn
När urtaget ska bli djupt och smalt i en kant räcker inte en vanlig notfräs. Det klassiska fallet är facket för en låskista i en dörrkant, eller ett djupt urtag för ett gångjärnsblad. Där används en låskistfräs: längre än en vanlig notfräs, med en totallängd som når ned i ett djupt fack utan att spännhylsan slår emot kanten.
De två låskistfräsarna i sortimentet har 16 respektive 20 mm skärdiameter, båda med 8 mm skaft och 110 mm totallängd. Bredden väljer du efter låskistans eller beslagets mått — mät facket och matcha, hellre lite i underkant och justera med ett andra drag än att fräsa för brett från början.
| Fräs | Skärdiameter (D) | Skärlängd (L) | Totallängd | Skaft |
|---|---|---|---|---|
| Låskistfräs 16 mm | 16 mm | 15 mm | 110 mm | 8 mm |
| Låskistfräs 20 mm | 20 mm | 20 mm | 110 mm | 8 mm |
I praktiken jobbar en låskistfräs bäst i en jigg eller med styrning mot kanten — frihand i en smal dörrkant är svårt att hålla rakt. Ta djupet stegvis här också; den långa fräsen är känsligare för sidobelastning än en kort och grov notfräs.
Så fräser du en ren not
- Dra ur kontakten innan du byter fräs.
- Montera fräsen i rätt spännhylsa — skjut in skaftet helt, dra ut 1–2 mm så det inte bottnar, dra åt.
- Ställ första passets djup till högst fräsdiametern.
- Ställ anhållet och provfräs i en bit av samma material. Kontrollera både spårets läge och bredd.
- Fräs i flera pass och sänk fräsen ett steg mellan varje, mot fräsens rotation.
- Prova passningen — skivan eller listen ska glida i utan att tvingas.
Kör du på fräsbord blir spårfräsningen stabilare: du håller virket mot anhållet och styr matningen jämnt, istället för att balansera maskinen frihand. För en översikt över alla frässtålstyper — kant-, fals- och profilfräsar — se guiden välj rätt frässtål.
Vanliga misstag att undvika
- Fel bredd. Spåret blir aldrig smalare än fräsen. Mät panelen som ska sitta i spåret först, välj fräs efter den.
- För djupt i ett pass. Bränner fräsen och river ut fibrer. Dela upp djupet.
- Glömt provbiten. Ett spår som sitter fel eller för löst går inte att fräsa tillbaka. Provfräs alltid.
- Spån i botten. Packat spån ger ett grundare spår än inställt. Rensa mellan passen.
- Låskistfräs frihand. Den långa fräsen vill vandra. Styr mot kant eller jigg.
Frakt och köp
Notfräsarna och låskistfräsarna säljs i Ernst P:s svenska butik. Vid köp i Sverige gäller fri frakt över 5 000 kr (ex moms). Priser anges både inklusive och exklusive moms på produktsidorna.
Relaterat
- Frässtål — välj rätt frässtål till överfräs och bordsfräs
- Centrumtapp — guide till tappar och dymlingar
- Montera lamellkex — välj rätt storlek
- Se alla frässtål och fräs- & hyvelverktyg
Källor
Senast uppdaterad 2026-07-28.
- Ernst P produktsortiment — notfräs och låskistfräs. Skärdiameter (D), skärlängd (L), totallängd (TL) och skaft (S) enligt produktbeteckningarna i butiken. Exakt material, varvtal och rekommenderad matning står på respektive produktsida — kontrollera mot din maskins manual innan du fräser.
- Allmän verktygskunskap — spårfräsning och not. Att spårbredden motsvarar fräsdiametern, att djupet tas i flera pass (≤ fräsdiameter per pass) och att låskistfräs används för djupa, smala urtag i kanter är väletablerad frässtålsteknik. Specifika varvtals- och matningsvärden bör sanity-checkas av verkstaden.
Fräsa en ren not steg för steg
Dra ur kontakten
Koppla bort strömmen innan du byter fräs. Vid bordsfräs: bryt även vid vägguttaget.
Montera fräsen
Sätt spännhylsa som matchar skaftet exakt (6, 8 eller 10 mm). Skjut in skaftet hela vägen, dra ut det 1–2 mm så det inte bottnar, och dra åt ordentligt.
Ställ fräsdjupet för första passet
Sätt djupet till högst fräsens diameter, mindre i hårt trä. Ett 10 mm spår på 15 mm djup tar du i minst två pass.
Ställ anhållet mot spårets läge
Mät från fräsens kant till anhållet och lås. Provfräs i en bit av samma material och kontrollera både läge och bredd innan du går på arbetsstycket.
Fräs spåret i flera pass
Mata jämnt mot fräsens rotation. Sänk fräsen ett steg mellan varje pass tills du når fullt djup. Blås eller sug bort spånet mellan passen så det inte packar sig i spåret.
Kontrollera passningen
Prova skivan eller listen i spåret. Den ska glida i utan att tvingas — sitter det för hårt tar du ett tunt extra drag; för löst justerar du anhållet och fräser andra sidan.
Vanliga frågor
Vad är en notfräs?
En notfräs är en rak fräs som fräser ett rakt spår — en not — rakt ned i materialet. Den sitter i en handöverfräs eller bordsfräs och används för spår till bakstycken och lådbottnar, för urtag och för spårfräsning efter anhåll eller mall. Spårets bredd blir lika med fräsens skärdiameter: en 10 mm notfräs ger ett 10 mm brett spår.
Hur brett spår gör en notfräs?
Lika brett som fräsens skärdiameter (D). En 10 mm notfräs fräser ett 10 mm brett spår i ett enda drag. Behöver du ett bredare spår fräser du i två drag och flyttar anhållet mellan passen, eller väljer en grövre fräs. Vill du ha ett smalare spår än fräsen finns ingen genväg — då behövs en klenare notfräs.
Hur djupt kan jag fräsa i ett pass?
Tumregeln är att inte ta mer än fräsens diameter i djup per pass, och ofta mindre i hårt trä. En 10 mm notfräs tar alltså runt 8–10 mm per pass som mest. Ska spåret bli djupare sänker du fräsen i flera steg. Skärlängden (L) på fräsen sätter den övre gränsen för hur djupt spåret kan bli totalt.
Vad är skillnaden mellan notfräs och låskistfräs?
En notfräs fräser grunda till medeldjupa spår i skivans yta — bakstycken, lådbottnar, urtag. En låskistfräs är längre och smalare i förhållande till sin längd och är gjord för djupa, smala urtag i en kant, som facket för en låskista eller ett gångjärnsblad. Den långa totallängden (110 mm) låter fräsen nå ned i ett djupt fack utan att spännhylsan tar i kanten.
Vilket skaft ska notfräsen ha?
Skaftet (S) måste matcha spännhylsan i din fräs. De tre notfräsarna här har 6, 8 respektive 10 mm skaft. Grövre skaft vibrerar mindre och är stabilare i djupa spår, men du är låst till de spännhylsor maskinen tar. Kolla vilka hylsor som följer med din överfräs innan du väljer.






